<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Ulf Aipel</title>
	<atom:link href="http://www.ulfaipel.se/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.ulfaipel.se</link>
	<description>En blogg om Ulf Aipel av Ulf Aipel</description>
	<lastBuildDate>Fri, 17 May 2013 11:58:30 +0000</lastBuildDate>
	<language>en-US</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.5.1</generator>
		<item>
		<title>Ryska ordspråk</title>
		<link>http://www.ulfaipel.se/ryska-ordsprak/?utm_source=rss&#038;utm_medium=rss&#038;utm_campaign=ryska-ordsprak</link>
		<comments>http://www.ulfaipel.se/ryska-ordsprak/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 08 May 2013 07:37:03 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ulf Aipel]]></category>
		<category><![CDATA[Aipel]]></category>
		<category><![CDATA[gnager]]></category>
		<category><![CDATA[näsa]]></category>
		<category><![CDATA[Ord]]></category>
		<category><![CDATA[ord språk]]></category>
		<category><![CDATA[ryska]]></category>
		<category><![CDATA[ryskt]]></category>
		<category><![CDATA[ryssland]]></category>
		<category><![CDATA[språk]]></category>
		<category><![CDATA[tänder]]></category>
		<category><![CDATA[Ulf]]></category>
		<category><![CDATA[väder]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.ulfaipel.se/?p=91</guid>
		<description><![CDATA[Sätt inte näsan i vädret &#8211; du kan snubbla. &#8211; Ryskt ordspråk Samvetet har inga tänder men gnager ändå. &#8211; Ryskt ordspråk.. &#160; Källa: bredband.net&#8230;.]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p>Sätt inte näsan i vädret &#8211; du kan snubbla. &#8211; Ryskt ordspråk</p>
<p>Samvetet har inga tänder men gnager ändå. &#8211; Ryskt ordspråk..</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Källa: bredband.net&#8230;.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ulfaipel.se/ryska-ordsprak/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Tänkvärda ord</title>
		<link>http://www.ulfaipel.se/tankvarda-ord/?utm_source=rss&#038;utm_medium=rss&#038;utm_campaign=tankvarda-ord</link>
		<comments>http://www.ulfaipel.se/tankvarda-ord/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 07 May 2013 12:38:43 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ulf Aipel]]></category>
		<category><![CDATA[Aipel]]></category>
		<category><![CDATA[bagdad]]></category>
		<category><![CDATA[elbert]]></category>
		<category><![CDATA[elbert hubbard]]></category>
		<category><![CDATA[fötter]]></category>
		<category><![CDATA[Franklin]]></category>
		<category><![CDATA[franklin D roosevelt]]></category>
		<category><![CDATA[hubbard]]></category>
		<category><![CDATA[konstantinopel]]></category>
		<category><![CDATA[liv]]></category>
		<category><![CDATA[löfte]]></category>
		<category><![CDATA[Ord]]></category>
		<category><![CDATA[Roosevelt]]></category>
		<category><![CDATA[spankst]]></category>
		<category><![CDATA[spanska]]></category>
		<category><![CDATA[språk]]></category>
		<category><![CDATA[Ulf]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.ulfaipel.se/?p=88</guid>
		<description><![CDATA[En bra lögn kan gå från Bagdad till Konstantinopel, medan sanningen letar efter sina sandaler. En liten gåva är bättre en ett stort löfte. En radikal är en person med båda fötterna fast förankrade i luften. &#8211; Franklin D Roosevelt En vän är den som vet allt om en och ändå fortfarande tycker om en. [...]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p>En bra lögn kan gå från Bagdad till Konstantinopel, medan sanningen letar efter sina sandaler.</p>
<p>En liten gåva är bättre en ett stort löfte.</p>
<p>En radikal är en person med båda fötterna fast förankrade i luften. &#8211; Franklin D Roosevelt</p>
<p>En vän är den som vet allt om en och ändå fortfarande tycker om en. &#8211; Elbert Hubbard</p>
<p>Erfarenhet är att veta en massa saker man inte bör göra.</p>
<p>Ett påbörjat arbete är till hälften avslutat. &#8211; Spanskt ordspråk</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Källa: Bredband.net</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ulfaipel.se/tankvarda-ord/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Euro</title>
		<link>http://www.ulfaipel.se/euro/?utm_source=rss&#038;utm_medium=rss&#038;utm_campaign=euro</link>
		<comments>http://www.ulfaipel.se/euro/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 30 Apr 2013 07:22:51 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ulf Aipel]]></category>
		<category><![CDATA[Aipel]]></category>
		<category><![CDATA[andorra]]></category>
		<category><![CDATA[bank]]></category>
		<category><![CDATA[belgien]]></category>
		<category><![CDATA[cypern]]></category>
		<category><![CDATA[danmark]]></category>
		<category><![CDATA[estland]]></category>
		<category><![CDATA[Euro]]></category>
		<category><![CDATA[europa]]></category>
		<category><![CDATA[finland]]></category>
		<category><![CDATA[frankrike]]></category>
		<category><![CDATA[grekland]]></category>
		<category><![CDATA[instutioner]]></category>
		<category><![CDATA[irland]]></category>
		<category><![CDATA[italien]]></category>
		<category><![CDATA[luxemburg]]></category>
		<category><![CDATA[malta]]></category>
		<category><![CDATA[monaco]]></category>
		<category><![CDATA[mynt]]></category>
		<category><![CDATA[nederländerna]]></category>
		<category><![CDATA[österrike]]></category>
		<category><![CDATA[pengar]]></category>
		<category><![CDATA[portugal]]></category>
		<category><![CDATA[san marino]]></category>
		<category><![CDATA[sedel]]></category>
		<category><![CDATA[slovakien]]></category>
		<category><![CDATA[slovenien]]></category>
		<category><![CDATA[spanien]]></category>
		<category><![CDATA[stat]]></category>
		<category><![CDATA[storbritannien]]></category>
		<category><![CDATA[summa]]></category>
		<category><![CDATA[tyskland]]></category>
		<category><![CDATA[Ulf]]></category>
		<category><![CDATA[unionen]]></category>
		<category><![CDATA[valuta]]></category>
		<category><![CDATA[vatikanstaten]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.ulfaipel.se/?p=85</guid>
		<description><![CDATA[Euro (€) (uttal: [ˈɛuɾʊ] eller ['ɛvrʊ], på finlandssvenska enbart [ˈɛuɾʊ]) är den officiella valutan i 17 av Europeiska unionens medlemsstater, det så kallade euroområdet, samt den valuta som används av Europeiska unionens institutioner. Euroområdet utgörs av Belgien, Cypern, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Tyskland och Österrike. Valutan [...]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p><b>Euro</b> (<b>€</b>) (uttal: <a title="Internationella fonetiska alfabetet" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Internationella_fonetiska_alfabetet">[ˈɛuɾʊ]</a> eller <a title="Internationella fonetiska alfabetet" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Internationella_fonetiska_alfabetet">['ɛvrʊ]</a>, på <a title="Finlandssvenska" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Finlandssvenska">finlandssvenska</a> enbart <a title="Internationella fonetiska alfabetet" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Internationella_fonetiska_alfabetet">[ˈɛuɾʊ]</a>) är den officiella valutan i 17 av <a title="Europeiska unionens medlemsstater" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Europeiska_unionens_medlemsstater">Europeiska unionens medlemsstater</a>, det så kallade <a title="Euroområdet" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Euroomr%C3%A5det">euroområdet</a>, samt den valuta som används av <a title="Europeiska unionens institutioner" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Europeiska_unionens_institutioner">Europeiska unionens institutioner</a>. Euroområdet utgörs av <a title="Belgien" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Belgien">Belgien</a>, <a title="Cypern" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Cypern">Cypern</a>, <a title="Estland" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Estland">Estland</a>, <a title="Finland" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Finland">Finland</a>, <a title="Frankrike" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Frankrike">Frankrike</a>, <a title="Grekland" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Grekland">Grekland</a>, <a title="Irland" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Irland">Irland</a>, <a title="Italien" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Italien">Italien</a>, <a title="Luxemburg" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Luxemburg">Luxemburg</a>, <a title="Malta" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Malta">Malta</a>, <a title="Nederländerna" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Nederl%C3%A4nderna">Nederländerna</a>, <a title="Portugal" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Portugal">Portugal</a>, <a title="Slovakien" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Slovakien">Slovakien</a>, <a title="Slovenien" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Slovenien">Slovenien</a>, <a title="Spanien" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Spanien">Spanien</a>, <a title="Tyskland" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Tyskland">Tyskland</a> och <a title="Österrike" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96sterrike">Österrike</a>. Valutan används även i <a title="Andorra" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Andorra">Andorra</a>, <a title="Monaco" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Monaco">Monaco</a>, <a title="San Marino" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/San_Marino">San Marino</a> och <a title="Vatikanstaten" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Vatikanstaten">Vatikanstaten</a>, som har ingått monetära avtal med unionen, samt inofficiellt i <a title="Kosovo" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Kosovo">Kosovo</a> och <a title="Montenegro" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Montenegro">Montenegro</a>. Således är den gemensam valuta för mer än 330 miljoner européer. Inkluderat områden som använder valutor som är knutna till euron, får den direkt påverkan på närmare 500 miljoner människor världen över. Med mer än 610 miljarder euro i cirkulation intog euron positionen som valutan med högst kontantvärde i världen i december 2006. I mitten av 2010 var kontantvärdet närmare 850 miljarder euro.</p>
<p>Euron introducerades på världens finansmarknader som elektronisk valuta 1999 och den <a title="1 januari" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/1_januari">1 januari</a> <a title="2002" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/2002">2002</a> lanserades även <a title="Euromynt" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Euromynt">euromynt</a> och <a title="Eurosedlar" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Eurosedlar">eurosedlar</a>. Den ersatte <a title="Europeiska valutaenheten" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Europeiska_valutaenheten">europeiska valutaenheten</a> (ECU) med förhållandet 1:1. Euron förvaltas och administreras av den <a title="Frankfurt" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Frankfurt">Frankfurt</a>-baserade <a title="Europeiska centralbanken" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Europeiska_centralbanken">Europeiska centralbanken</a> (ECB) och <a title="Europeiska centralbankssystemet" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Europeiska_centralbankssystemet">eurosystemet</a> (bestående av euroländernas nationella <a title="Centralbank" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Centralbank">centralbanker</a>). Som självständig centralbank är ECB enda myndigheten att besluta över <a title="Penningpolitik" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Penningpolitik">penningpolitiken</a> inom euroområdet. Eurosystemet deltar när det gäller tillverkning och distribution av mynt och sedlar i samtliga medlemsstater, och driften av euroområdets betalningssystem.</p>
<p>Alla <a title="Europeiska unionens medlemsstater" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Europeiska_unionens_medlemsstater">Europeiska unionens medlemsstater</a>, utom <a title="Danmark" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Danmark">Danmark</a> och <a title="Storbritannien" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Storbritannien">Storbritannien</a>, är förpliktade att införa euron så snart de uppfyller vissa rättsliga och ekonomiska krav, de så kallade <a title="Konvergenskriterierna" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Konvergenskriterierna">konvergenskriterierna</a>.</p>
<p>Eurosamarbetet och dess politiska och ekonomiska effekter har varit föremål för omfattande diskussioner och utgör en kontroversiell fråga i vissa delar av <a title="Europeiska unionen" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Europeiska_unionen">unionen</a>. Kritiker hävdar bland annat att <a title="Euroområdet" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Euroomr%C3%A5det">euroområdet</a> inte utgör ett <a title="Optimalt valutaområde [inte skriven än]" href="http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Optimalt_valutaomr%C3%A5de&amp;action=edit&amp;redlink=1">optimalt valutaområde</a> och att den penningpolitiska makten förskjuts för långt ifrån medborgarna, medan förespråkarna hävdar att samarbetet utgör en viktig del i den <a title="Europeisk integration" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Europeisk_integration">europeiska integrationen</a> och gynnar den europeiska ekonomin genom ökad handel. Euroområdet drabbades hårt av <a title="Finanskrisen 2008–2009" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Finanskrisen_2008%E2%80%932009">finanskrisen 2008–2009</a> och av den efterföljande <a title="Skuldkrisen i Europa 2010–2011" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Skuldkrisen_i_Europa_2010%E2%80%932011">skuldkrisen i Europa 2010–2011</a>, vilket bland annat har gett upphov till spekulationer om att vissa euroländer kan komma att tvingas lämna samarbetet.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Källa: Wikipedia</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ulfaipel.se/euro/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Skatt</title>
		<link>http://www.ulfaipel.se/skatt/?utm_source=rss&#038;utm_medium=rss&#038;utm_campaign=skatt</link>
		<comments>http://www.ulfaipel.se/skatt/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 29 Apr 2013 06:42:38 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ulf Aipel]]></category>
		<category><![CDATA[Aipel]]></category>
		<category><![CDATA[direkt]]></category>
		<category><![CDATA[direkt skatt]]></category>
		<category><![CDATA[fordonsskatt]]></category>
		<category><![CDATA[förmögenhet]]></category>
		<category><![CDATA[fysisk]]></category>
		<category><![CDATA[indirekt skatt]]></category>
		<category><![CDATA[inkomst]]></category>
		<category><![CDATA[juridisk]]></category>
		<category><![CDATA[kunder]]></category>
		<category><![CDATA[lag]]></category>
		<category><![CDATA[mervärdesskatt]]></category>
		<category><![CDATA[moms]]></category>
		<category><![CDATA[offentlig]]></category>
		<category><![CDATA[person]]></category>
		<category><![CDATA[punktskatt]]></category>
		<category><![CDATA[realisationsvinst]]></category>
		<category><![CDATA[sektor]]></category>
		<category><![CDATA[Skatt]]></category>
		<category><![CDATA[skyldighet]]></category>
		<category><![CDATA[staten]]></category>
		<category><![CDATA[Ulf]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.ulfaipel.se/?p=82</guid>
		<description><![CDATA[Skatt är en lagstadgad skyldighet att betala ett belopp till staten eller annat samhällsorgan, som åläggs fysisk person eller juridisk person utifrån dennes förehavanden, utan direkt koppling till motprestationer från betalningsmottagaren. Det främsta syftet brukar vara att finansiera offentlig sektor. Skatten kan också ha andra syften, såsom att jämna ut inkomster eller påverka personers handlingar [...]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p><b>Skatt</b> är en lagstadgad skyldighet att betala ett belopp till <a title="Staten" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Staten">staten</a> eller annat samhällsorgan, som åläggs <a title="Fysisk person" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Fysisk_person">fysisk person</a> eller <a title="Juridisk person" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Juridisk_person">juridisk person</a> utifrån dennes förehavanden, utan direkt koppling till motprestationer från betalningsmottagaren. Det främsta syftet brukar vara att finansiera <a title="Offentlig sektor" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Offentlig_sektor">offentlig sektor</a>. Skatten kan också ha andra syften, såsom att jämna ut inkomster eller påverka personers handlingar med hjälp av ekonomiska <a title="Incitament" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Incitament">incitament</a>.</p>
<p>Det finns dels <b><a title="Direkt skatt" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Direkt_skatt">direkt skatt</a></b> som utgår till exempel på taxerad <a title="Inkomst" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Inkomst">inkomst</a>, <a title="Förmögenhet" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rm%C3%B6genhet">förmögenhet</a> och <a title="Realisationsvinst" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Realisationsvinst">realisationsvinst</a>, dels <b><a title="Indirekt skatt" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Indirekt_skatt">indirekt skatt</a></b> i form av <i><a title="Punktskatt" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Punktskatt">punktskatt</a></i> och <i><a title="Mervärdesskatt" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Merv%C3%A4rdesskatt">mervärdesskatt</a></i> på varor och tjänster. Skillnaden mellan direkta och indirekta skatter är att med direkta skatter menar man oftast skatter som ska bäras av den som är skyldiga att betala den. En indirekt skatt är däremot en skatt som den som betalar in (ofta ett företag) förväntas vältra över på andra, till exempel <a title="Kunder" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Kunder">kunder</a>.</p>
<p>Både <a title="Fysisk person" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Fysisk_person">fysiska</a> och <a title="Juridisk person" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Juridisk_person">juridiska personer</a> kan betala skatt. Ett <a title="Dödsbo" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/D%C3%B6dsbo">dödsbo</a> är skattskyldigt för den dödes och dödsboets inkomster.</p>
<p>Förutom generella skatter, som <a title="Inkomstskatt" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Inkomstskatt">inkomstskatt</a> och <a title="Moms" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Moms">moms</a>, finns även vissa speciella skatter &#8211; till exempel <a title="Fordonsskatt" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Fordonsskatt">fordonsskatt</a>. I industrialiserade länder är inkomstskatt, moms och punktskatter viktiga inkomstkällor.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Källa: Wikipedia</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ulfaipel.se/skatt/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Ordbok</title>
		<link>http://www.ulfaipel.se/ordbok/?utm_source=rss&#038;utm_medium=rss&#038;utm_campaign=ordbok</link>
		<comments>http://www.ulfaipel.se/ordbok/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 26 Apr 2013 07:11:57 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ulf Aipel]]></category>
		<category><![CDATA[Aipel]]></category>
		<category><![CDATA[betydelse]]></category>
		<category><![CDATA[bok]]></category>
		<category><![CDATA[encyklopedi]]></category>
		<category><![CDATA[filosofi]]></category>
		<category><![CDATA[fläta]]></category>
		<category><![CDATA[information]]></category>
		<category><![CDATA[kort]]></category>
		<category><![CDATA[lista]]></category>
		<category><![CDATA[Ord]]></category>
		<category><![CDATA[ordbok]]></category>
		<category><![CDATA[ordlista]]></category>
		<category><![CDATA[översätt]]></category>
		<category><![CDATA[språk]]></category>
		<category><![CDATA[svenska]]></category>
		<category><![CDATA[tvåsprålig]]></category>
		<category><![CDATA[tyska]]></category>
		<category><![CDATA[Ulf]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.ulfaipel.se/?p=80</guid>
		<description><![CDATA[En ordbok är en alfabetisk uppräkning av ord från ett visst språk eller ämnesområde. Man skiljer på en ordbok från en ordlista och en encyklopedi. En ordlista ger endast en kortfattad (eller inga) betydelseuppgifter men däremot information om ordens stavning och böjning, alltså rent formmässig information. En encyklopedi innehåller innehållsmässig information. Skillnaden uppehålls inte i [...]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p>En <b>ordbok</b> är en alfabetisk uppräkning av <a title="Ord" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Ord">ord</a> från ett visst <a title="Språk" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Spr%C3%A5k">språk</a> eller ämnesområde. Man skiljer på en ordbok från en <a title="Ordlista" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Ordlista">ordlista</a> och en <a title="Encyklopedi" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Encyklopedi">encyklopedi</a>.</p>
<p>En ordlista ger endast en kortfattad (eller inga) betydelseuppgifter men däremot information om ordens stavning och böjning, alltså rent <i>formmässig</i> information.</p>
<p>En encyklopedi innehåller <i>innehållsmässig</i> information. Skillnaden uppehålls inte i praktiken. En ordbok innehåller ofta korta förklaringar om betydelsen av vissa ord. I en encyklopedi vill man exempelvis ofta ange <a title="Etymologi" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Etymologi">etymologisk</a> information om ett ord för att fördjupa förståelsen av dess betydelse för läsaren, och då kommer man lätt in på ordets form vid sidan av den innehållsrelaterade information som sedan följer. Distinktionen mellan ords form och innehåll, och därmed distinktionen mellan ordböcker och encyklopedier, går därmed inte att upprätthålla helt och hållet. Ytterligare ett argument för detta hämtat från <a title="Språkfilosofi" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Spr%C3%A5kfilosofi">språkfilosofi</a> är att orden själva inte har uppkommit i ett vakuum oberoende av vad de fått beteckna. Orden är inte neutrala etiketter som vi kan sätta godtyckligt på saker i verkligheten. Orden är sammanflätade med vad de betecknar och därmed kan vi inte helt och hållet särskilja deras form och innehåll.</p>
<p>Den mest kända svenska ordboken är <a title="Svenska akademiens ordbok" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_akademiens_ordbok">Svenska akademiens ordbok</a> som finns tillgänglig på nätet. Akademien ger även ut <a title="Svenska Akademiens ordlista över svenska språket" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_Akademiens_ordlista_%C3%B6ver_svenska_spr%C3%A5ket">Svenska Akademiens ordlista över svenska språket</a>.</p>
<p>En ordbok kan också vara en tvåspråkig bok som översätter ord mellan två språk utan att förklara ordens betydelse. Till exempel en svensk-tysk ordbok översätter från <a title="Svenska" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska">svenska</a> till <a title="Tyska" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Tyska">tyska</a> (eller i båda riktningarna).</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Källa: Wikipeida</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ulfaipel.se/ordbok/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>BBQ</title>
		<link>http://www.ulfaipel.se/bbq/?utm_source=rss&#038;utm_medium=rss&#038;utm_campaign=bbq</link>
		<comments>http://www.ulfaipel.se/bbq/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 25 Apr 2013 07:23:16 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ulf Aipel]]></category>
		<category><![CDATA[Aipel]]></category>
		<category><![CDATA[Barbecue]]></category>
		<category><![CDATA[barbeque]]></category>
		<category><![CDATA[BBQ]]></category>
		<category><![CDATA[fågel]]></category>
		<category><![CDATA[grill]]></category>
		<category><![CDATA[grilla]]></category>
		<category><![CDATA[grillning]]></category>
		<category><![CDATA[grönsaker]]></category>
		<category><![CDATA[kol]]></category>
		<category><![CDATA[kött]]></category>
		<category><![CDATA[mat]]></category>
		<category><![CDATA[strålning]]></category>
		<category><![CDATA[tillaga]]></category>
		<category><![CDATA[tillagning]]></category>
		<category><![CDATA[Ulf]]></category>
		<category><![CDATA[värme]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.ulfaipel.se/?p=78</guid>
		<description><![CDATA[Barbecue (även skrivet barbeque eller BBQ) är ett sätt att tillaga mat på. Till skillnad från grillning, som använder strålningsvärmen för att tillaga maten, så utnyttjar barbecuen indirekt värme för att under en längre tid med lägre värme anrätta kött, fågel och grönsaker. &#160; Källa: Wikipedia]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p><b>Barbecue</b> (även skrivet barbeque eller BBQ) är ett sätt att tillaga <a title="Mat" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Mat">mat</a> på. Till skillnad från <a title="Grill" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Grill">grillning</a>, som använder strålningsvärmen för att tillaga maten, så utnyttjar barbecuen indirekt värme för att under en längre tid med lägre värme anrätta <a title="Kött" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%B6tt">kött</a>, <a title="Fågel" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%A5gel">fågel</a> och <a title="Grönsaker" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Gr%C3%B6nsaker">grönsaker</a>.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Källa: Wikipedia</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ulfaipel.se/bbq/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Insjö</title>
		<link>http://www.ulfaipel.se/insjo/?utm_source=rss&#038;utm_medium=rss&#038;utm_campaign=insjo</link>
		<comments>http://www.ulfaipel.se/insjo/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 25 Apr 2013 07:21:34 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ulf Aipel]]></category>
		<category><![CDATA[Aipel]]></category>
		<category><![CDATA[BBQ]]></category>
		<category><![CDATA[bildning]]></category>
		<category><![CDATA[djup]]></category>
		<category><![CDATA[drag]]></category>
		<category><![CDATA[fligig]]></category>
		<category><![CDATA[grilla]]></category>
		<category><![CDATA[hav]]></category>
		<category><![CDATA[havet]]></category>
		<category><![CDATA[Insjö]]></category>
		<category><![CDATA[is]]></category>
		<category><![CDATA[isbildning]]></category>
		<category><![CDATA[sjö]]></category>
		<category><![CDATA[sjöar]]></category>
		<category><![CDATA[Ulf]]></category>
		<category><![CDATA[under]]></category>
		<category><![CDATA[vatten]]></category>
		<category><![CDATA[vattendrag]]></category>
		<category><![CDATA[vattensamling]]></category>
		<category><![CDATA[vinter]]></category>
		<category><![CDATA[yta]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.ulfaipel.se/?p=76</guid>
		<description><![CDATA[En insjö eller bara sjö (IPA: ɧøː eller ʂøː) är en vattensamling som inte är en del av havet och inte heller ett vattendrag. Någon allmänt accepterad undre gräns för en sjös storlek finns inte; i Sverige räknas vattensamlingar med en yta på minst en hektar (10 000 kvadratmeter) då man uppger att antalet sjöar [...]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p>En <b>insjö</b> eller bara <i>sjö</i> (IPA: ɧøː eller ʂøː) är en <a title="Vatten" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Vatten">vattensamling</a> som inte är en del av <a title="Hav" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Hav">havet</a> och inte heller ett <a title="Vattendrag" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Vattendrag">vattendrag</a>. Någon allmänt accepterad undre gräns för en sjös storlek finns inte; i Sverige räknas vattensamlingar med en yta på minst en hektar (10 000 kvadratmeter) då man uppger att antalet sjöar är nära 96 000.</p>
<p>Sjöar med avlopp har sött vatten medan avloppslösa sjöar vanligtvis har saltvatten. Avloppet kan ibland vara underjordiskt. När det inte finns något avlopp, avgår vattnet genom avdunstning, varvid dess salter stannar kvar. Salthalten växlar inte bara i olika sjöar, utan även i skilda delar av samma sjö.</p>
<p>Sjöar kan karaktäriseras efter näringsförhållandena. De flitigast använda kategorierna är <a title="Eutrof" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Eutrof">eutrof</a>, <a title="Mesotrof" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Mesotrof">mesotrof</a> eller <a title="Oligotrof" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Oligotrof">oligotrof</a>.</p>
<p>Vattnet från sjöns yta avsvalnar när det blir kallare och blir tätare &#8211; tyngre och sjunker &#8211; till dess att det nått ett skikt av samma täthet och temperatur. Eftersom sötvatten når sin största densitet vid 3,98 °C är det vanligen temperaturen i de djupare insjöarnas bottenskikt. Under vintern kan de övre och kallare vattenskikten inte sjunka. <a title="Is" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Is">Isbildningen</a> sker därför på ytan &#8211; men kan i allmänhet inte tränga ned till bottnen av djupare sjöar.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Källa: Wikipedia</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ulfaipel.se/insjo/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Västersjön</title>
		<link>http://www.ulfaipel.se/vastersjon/?utm_source=rss&#038;utm_medium=rss&#038;utm_campaign=vastersjon</link>
		<comments>http://www.ulfaipel.se/vastersjon/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 25 Apr 2013 06:56:02 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ulf Aipel]]></category>
		<category><![CDATA[Aipel]]></category>
		<category><![CDATA[ängelholm]]></category>
		<category><![CDATA[äspenäs]]></category>
		<category><![CDATA[bad]]></category>
		<category><![CDATA[badplats]]></category>
		<category><![CDATA[edvard persson]]></category>
		<category><![CDATA[halland]]></category>
		<category><![CDATA[kommun]]></category>
		<category><![CDATA[ljung]]></category>
		<category><![CDATA[ljungabolet]]></category>
		<category><![CDATA[nedre]]></category>
		<category><![CDATA[nedre århult]]></category>
		<category><![CDATA[rössjön]]></category>
		<category><![CDATA[sjö]]></category>
		<category><![CDATA[skåne]]></category>
		<category><![CDATA[snapphanar]]></category>
		<category><![CDATA[sommar]]></category>
		<category><![CDATA[strängstarr]]></category>
		<category><![CDATA[sumpstarr]]></category>
		<category><![CDATA[sverige]]></category>
		<category><![CDATA[ugglehult]]></category>
		<category><![CDATA[Ulf]]></category>
		<category><![CDATA[väster]]></category>
		<category><![CDATA[västersjön]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.ulfaipel.se/?p=73</guid>
		<description><![CDATA[Västersjön, en 460 hektar stor insjö i Ängelholms kommun i Skåne län. Ytan ligger 66,4 meter över havet. Sjön är grund, största djupet 12,6 meter finns i en bassäng nära norra stranden, cirka 1 kilometer från den östra stranden. Hela den östra delen har en slät botten utan variationer. Det inplanteras Gös i Västersjön. Västersjön [...]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p><b>Västersjön</b>, en 460 hektar stor <a title="Insjö" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Insj%C3%B6">insjö</a> i <a title="Ängelholms kommun" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%84ngelholms_kommun">Ängelholms kommun</a> i <a title="Skåne län" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Sk%C3%A5ne_l%C3%A4n">Skåne län</a>. Ytan ligger 66,4 meter över havet. Sjön är grund, största djupet 12,6 meter finns i en bassäng nära norra stranden, cirka 1 kilometer från den östra stranden. Hela den östra delen har en slät botten utan variationer. Det inplanteras <a title="Gös" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/G%C3%B6s">Gös</a> i Västersjön.</p>
<p>Västersjön får sitt vatten från bäckarna som avvattnar åsen och mossarna kring sjön, främst Århultsbäcken som kommer uppifrån <a title="Djurholmamossen" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Djurholmamossen">Djurholmamossen</a>. Sjön är näringsfattig, men genom det måttliga djupet finns en relativt utbredd undervattensvegetation. Dominerande, och lätta att hitta, är <a title="Strandpryl" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Strandpryl">strandpryl</a>, styvt <a title="Braxengräs" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Braxengr%C3%A4s">braxengräs</a> och det trevliga <a title="Notblomster" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Notblomster">notblomstret</a>, som på sensommaren sticker upp sin notskrift över vattenytan. Det finns inte så mycket vass runt sjön, men både <a title="Vit näckros" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Vit_n%C3%A4ckros">vit</a> och <a title="Gul näckros" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Gul_n%C3%A4ckros">gul näckros</a> trivs. Sjön är känslig för försurande ämnen, och kalkning sker i Århultsbäcken.</p>
<p>Floran runt sjön är tämligen trivial och artfattig, med undantag för näset mot Rössjön (se nedan). En raritet kan man dock leta upp, nämligen <a title="Hedfryle [inte skriven än]" href="http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Hedfryle&amp;action=edit&amp;redlink=1">hedfryle</a>, underarten <i>congesta</i> av <a title="Ängsfryle" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%84ngsfryle">ängsfryle</a>, <i>Luzula multiflora</i>. Den har vid inventeringen för Skånes flora under 1990-talet återfunnits i skogen några hundra meter sydväst om vägskälet i Äspenäs.</p>
<p>Västersjön avvattnas till <a title="Rössjön" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/R%C3%B6ssj%C3%B6n">Rössjön</a> via ett delvis grävt flöde genom Tollsjöområdet. Våtmarken som finns här har en rik flora med flera orkidéarter, såsom den sällsynta <a title="Korallrot" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Korallrot">korallroten</a>, och ovanliga starrarter som <a title="Sumpstarr" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Sumpstarr">sumpstarr</a> och <a title="Strängstarr" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Str%C3%A4ngstarr">strängstarr</a>.</p>
<p>Runt Västersjön finns en hel del bebyggelse, framför allt fritidshus men även fastboende, vid <a title="Ljungabolet [inte skriven än]" href="http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ljungabolet&amp;action=edit&amp;redlink=1">Ljungabolet</a>, <a title="Äspenäs (Ängelholms kommun) [inte skriven än]" href="http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=%C3%84spen%C3%A4s_(%C3%84ngelholms_kommun)&amp;action=edit&amp;redlink=1">Äspenäs (Ängelholms kommun)</a> och <a title="Nedre Århult [inte skriven än]" href="http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Nedre_%C3%85rhult&amp;action=edit&amp;redlink=1">Nedre Århult</a>. <a title="Ugglehults badplats [inte skriven än]" href="http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ugglehults_badplats&amp;action=edit&amp;redlink=1">Ugglehults badplats</a> ligger i sjöns nordvästra hörn. Hit flyttade <a title="Edvard Persson" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Edvard_Persson">Edvard Persson</a> en stuga som använts vid inspelningen av filmen &#8220;Snapphanar&#8221;.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Källa: Wikipedia</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ulfaipel.se/vastersjon/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Mississippifloden</title>
		<link>http://www.ulfaipel.se/mississippifloden/?utm_source=rss&#038;utm_medium=rss&#038;utm_campaign=mississippifloden</link>
		<comments>http://www.ulfaipel.se/mississippifloden/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 24 Apr 2013 11:42:55 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ulf Aipel]]></category>
		<category><![CDATA[Aipel]]></category>
		<category><![CDATA[fader]]></category>
		<category><![CDATA[golf]]></category>
		<category><![CDATA[Itascasjön]]></category>
		<category><![CDATA[Mexico]]></category>
		<category><![CDATA[Mexikanska golfen]]></category>
		<category><![CDATA[Mississippi River]]></category>
		<category><![CDATA[Mississippifloden]]></category>
		<category><![CDATA[Missourifloden]]></category>
		<category><![CDATA[Ulf]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.ulfaipel.se/?p=70</guid>
		<description><![CDATA[Mississippifloden (engelska: Mississippi River), ofta bara Mississippi, är den näst längsta floden i USA,[2] med sina 3 734 kilometer från källan i Itascasjön till mynningen ut i Mexikanska golfen. Namnet är algonkiskt och betyder &#8220;vattnets fader&#8221;. Längst är Missourifloden som förenas med Mississippifloden. &#160; Källa: Wikipedia]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p><b>Mississippifloden</b> (<a title="Engelska" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Engelska">engelska</a>: <i>Mississippi River</i>), ofta bara <i>Mississippi</i>, är den näst längsta floden i <a title="USA" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/USA">USA</a>,<sup id="cite_ref-USGSlongest_2-0"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Missisippifloden#cite_note-USGSlongest-2">[2]</a></sup> med sina 3 734 <a title="Kilometer" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Kilometer">kilometer</a> från källan i <a title="Itascasjön" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Itascasj%C3%B6n">Itascasjön</a> till mynningen ut i <a title="Mexikanska golfen" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Mexikanska_golfen">Mexikanska golfen</a>. Namnet är <a title="Algonkinspråk" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Algonkinspr%C3%A5k">algonkiskt</a> och betyder &#8220;vattnets fader&#8221;. Längst är <a title="Missourifloden" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Missourifloden">Missourifloden</a> som förenas med Mississippifloden.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Källa: Wikipedia</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ulfaipel.se/mississippifloden/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Näbbdjur (Ornithorhynchus anatinus)</title>
		<link>http://www.ulfaipel.se/nabbdjur-ornithorhynchus-anatinus/?utm_source=rss&#038;utm_medium=rss&#038;utm_campaign=nabbdjur-ornithorhynchus-anatinus</link>
		<comments>http://www.ulfaipel.se/nabbdjur-ornithorhynchus-anatinus/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 24 Apr 2013 06:38:59 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[Ulf Aipel]]></category>
		<category><![CDATA[Aipel]]></category>
		<category><![CDATA[djur]]></category>
		<category><![CDATA[näbb]]></category>
		<category><![CDATA[Näbbdjur]]></category>
		<category><![CDATA[Ulf]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.ulfaipel.se/?p=65</guid>
		<description><![CDATA[Näbbdjur (Ornithorhynchus anatinus) är ett litet äggläggande däggdjur som lever i Australien. Det ser ut som en utter med bäversvans, men har en näbb. Arten tillhör ordningen kloakdjur, där näbbdjuret tillsammans med familjen myrpiggsvin utgör de enda medlemmarna. &#160; Utseende Näbbdjuret är ungefär 46 centimeter (39 till 60 cm) långt, inklusive en svans på 12 [...]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p><b>Näbbdjur</b> (<i>Ornithorhynchus anatinus</i>) är ett litet äggläggande däggdjur som lever i Australien. Det ser ut som en utter med bäversvans, men har en näbb. Arten tillhör ordningen kloakdjur, där näbbdjuret tillsammans med familjen myrpiggsvin utgör de enda medlemmarna.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Utseende</p>
<p>Näbbdjuret är ungefär 46 centimeter (39 till 60 cm) långt, inklusive en svans på 12 cm. De väger mellan 0,8 och 2,5 kilogram med en genomsnittlig vikt på 1,52 kilogram. Hannen är större än honan.</p>
<p>Kroppen är tillplattad och benen mycket korta. Fötterna har fem tår som är förenade med simhud. På de främre fötterna sträcker sig simhuden förbi klorna. Alla tår är korta, starka och lämpliga för grävning. Bakbenen är korta, riktade bakåt och försedda med längre klor som räcker längre ut än simhuden. Hannen har en gifttagg på vardera bakbenet, som tros användas som försvar, främst andra aggressiva hannar under parningssäsongen men även mot rovdjur. Giftet har en ovanlig molekylär sammansättning och är starkt nog för att döda mindre däggdjur (dock inte andra näbbdjur). Hos människan orsakar giftet en intensiv kronisk smärta som kan vara i flera månader. Svansen är platt, bred och bevuxen med långa hår, som är mycket glesa eller saknas helt på undersidan. Den är något lik en bäver. Huvudet är ganska platt, litet och försett med en bred näbb, som liknar ändernas.</p>
<p>Näbben skiljer det från alla andra däggdjur. Båda käkarna är nämligen utdragna och i hela sin längd klädda med en hornartad hud som bakåt fortsätter i ett egendomligt, sköldlikt veck (som skyddar ögonen vid grävningen i jorden) och bär hos det gamla djuret hornskivor. Det unga djuret har däremot mjölktänder vid kinden, 2 på varje sida i överkäken och 3 i underkäken, vilka så småningom blir avnötta och faller ut. I stället för tänderna utbildas sedan de omnämnda hornskivorna.</p>
<p>Näsborrarna ligger på ovansidan av näbben, nära dess spets. Ögonen sitter högt uppe på huvudet och öron öppningarna, som kan tillslutas, ligger nära bakre ögonvinkeln. Tungan är köttig och försedd med hornartade tänder. På grund av detta bildar näbben en förträfflig silapparat för att ur vattnet avskilja sådant som är ätbart och gömma det i de rymliga kindpåsarna, som sträcker sig längs med huvudets sidor. Fällen är brun och utgörs av en mjuk tjock och vattentät bottenull, ur vilken täta, grova stickelhår skjuter fram. Näst efter uttern sägs näbbdjuret ha den tätaste pälsen av alla djur, med ca 900 hårstrån per kvadratmillimeter. Näbbdjuret klarar att simma i både ljummet och kallt vatten (ner till nollpunkten), och upprätthåller en konstant kroppstemperatur på 31-32 grader.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Källa: Wikipedia</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.ulfaipel.se/nabbdjur-ornithorhynchus-anatinus/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
