Svenska dialekter

August 30th, 2013

Svenska dialekter

Med svenska dialekter åsyftas de lokala språkliga varianter som inte blivit starkt påverkade av förändringar i standardspråket och vars ursprung kan spåras ända tillbaka till fornnordiskan. De kallas ofta bygdemål eller sockenmål. En svensk dialekt är en variant av svenska som huvudsakligen talas i Sverige eller av finlandssvenskar. Även i områden som länge varit en del av Sverige, men som tidigare tillhört Norge eller Danmark, brukar man säga att befolkningen talar svenska dialekter. I de områden som tidigare har tillhört Danmark (Skåne, Blekinge och Halland) talar man också om östdanska dialekter, med undantag för den götamålstalande norra hälften av Halland. Gutniskan, som talas på Gotland, härstammar inte från fornsvenskan, men räknas ändå ofta till de svenska dialekterna eftersom Gotland är en del av Sverige. Många av de mer särpräglade dialekter som talas i orter som Klövsjö i JämtlandOrsa i Dalarna eller Närpes i Österbotten omfattar ofta mer distinkta fonetiska och grammatiska aspekter, såsom upprätthållandet av äldre kasussystem. Dessa dialekter kan vara nästintill obegripliga för de flesta svenskar och de flesta talarna behärskar även riks- eller högsvenska. Dialekterna är ofta så lokala att de kan begränsas till enskildasocknar.

…. ….

Källa: Wikipedia

Ryska ordspråk

May 8th, 2013

Sätt inte näsan i vädret – du kan snubbla. – Ryskt ordspråk

Samvetet har inga tänder men gnager ändå. – Ryskt ordspråk

.. .. .. ..

 

Källa: bredband.net

Tänkvärda ord

May 7th, 2013

En bra lögn kan gå från Bagdad till Konstantinopel, medan sanningen letar efter sina sandaler.

En liten gåva är bättre en ett stort löfte.

En radikal är en person med båda fötterna fast förankrade i luften. – Franklin D Roosevelt

En vän är den som vet allt om en och ändå fortfarande tycker om en. – Elbert Hubbard

Erfarenhet är att veta en massa saker man inte bör göra.

Ett påbörjat arbete är till hälften avslutat. – Spanskt ordspråk

 

Källa: Bredband.net

Euro

April 30th, 2013

Euro () (uttal: [ˈɛuɾʊ] eller [‘ɛvrʊ], på finlandssvenska enbart [ˈɛuɾʊ]) är den officiella valutan i 17 av Europeiska unionens medlemsstater, det så kallade euroområdet, samt den valuta som används av Europeiska unionens institutioner. Euroområdet utgörs av Belgien, Cypern, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Tyskland och Österrike. Valutan används även i Andorra, Monaco, San Marino och Vatikanstaten, som har ingått monetära avtal med unionen, samt inofficiellt i Kosovo och Montenegro. Således är den gemensam valuta för mer än 330 miljoner européer. Inkluderat områden som använder valutor som är knutna till euron, får den direkt påverkan på närmare 500 miljoner människor världen över. Med mer än 610 miljarder euro i cirkulation intog euron positionen som valutan med högst kontantvärde i världen i december 2006. I mitten av 2010 var kontantvärdet närmare 850 miljarder euro.

Euron introducerades på världens finansmarknader som elektronisk valuta 1999 och den 1 januari 2002 lanserades även euromynt och eurosedlar. Den ersatte europeiska valutaenheten (ECU) med förhållandet 1:1. Euron förvaltas och administreras av den Frankfurt-baserade Europeiska centralbanken (ECB) och eurosystemet (bestående av euroländernas nationella centralbanker). Som självständig centralbank är ECB enda myndigheten att besluta över penningpolitiken inom euroområdet. Eurosystemet deltar när det gäller tillverkning och distribution av mynt och sedlar i samtliga medlemsstater, och driften av euroområdets betalningssystem.

Alla Europeiska unionens medlemsstater, utom Danmark och Storbritannien, är förpliktade att införa euron så snart de uppfyller vissa rättsliga och ekonomiska krav, de så kallade konvergenskriterierna.

Eurosamarbetet och dess politiska och ekonomiska effekter har varit föremål för omfattande diskussioner och utgör en kontroversiell fråga i vissa delar av unionen. Kritiker hävdar bland annat att euroområdet inte utgör ett optimalt valutaområde och att den penningpolitiska makten förskjuts för långt ifrån medborgarna, medan förespråkarna hävdar att samarbetet utgör en viktig del i den europeiska integrationen och gynnar den europeiska ekonomin genom ökad handel. Euroområdet drabbades hårt av finanskrisen 2008–2009 och av den efterföljande skuldkrisen i Europa 2010–2011, vilket bland annat har gett upphov till spekulationer om att vissa euroländer kan komma att tvingas lämna samarbetet.

 

Källa: Wikipedia

Skatt

April 29th, 2013

Skatt är en lagstadgad skyldighet att betala ett belopp till staten eller annat samhällsorgan, som åläggs fysisk person eller juridisk person utifrån dennes förehavanden, utan direkt koppling till motprestationer från betalningsmottagaren. Det främsta syftet brukar vara att finansiera offentlig sektor. Skatten kan också ha andra syften, såsom att jämna ut inkomster eller påverka personers handlingar med hjälp av ekonomiska incitament.

Det finns dels direkt skatt som utgår till exempel på taxerad inkomst, förmögenhet och realisationsvinst, dels indirekt skatt i form av punktskatt och mervärdesskatt på varor och tjänster. Skillnaden mellan direkta och indirekta skatter är att med direkta skatter menar man oftast skatter som ska bäras av den som är skyldiga att betala den. En indirekt skatt är däremot en skatt som den som betalar in (ofta ett företag) förväntas vältra över på andra, till exempel kunder.

Både fysiska och juridiska personer kan betala skatt. Ett dödsbo är skattskyldigt för den dödes och dödsboets inkomster.

Förutom generella skatter, som inkomstskatt och moms, finns även vissa speciella skatter – till exempel fordonsskatt. I industrialiserade länder är inkomstskatt, moms och punktskatter viktiga inkomstkällor.

 

Källa: Wikipedia

Ordbok

April 26th, 2013

En ordbok är en alfabetisk uppräkning av ord från ett visst språk eller ämnesområde. Man skiljer på en ordbok från en ordlista och en encyklopedi.

En ordlista ger endast en kortfattad (eller inga) betydelseuppgifter men däremot information om ordens stavning och böjning, alltså rent formmässig information.

En encyklopedi innehåller innehållsmässig information. Skillnaden uppehålls inte i praktiken. En ordbok innehåller ofta korta förklaringar om betydelsen av vissa ord. I en encyklopedi vill man exempelvis ofta ange etymologisk information om ett ord för att fördjupa förståelsen av dess betydelse för läsaren, och då kommer man lätt in på ordets form vid sidan av den innehållsrelaterade information som sedan följer. Distinktionen mellan ords form och innehåll, och därmed distinktionen mellan ordböcker och encyklopedier, går därmed inte att upprätthålla helt och hållet. Ytterligare ett argument för detta hämtat från språkfilosofi är att orden själva inte har uppkommit i ett vakuum oberoende av vad de fått beteckna. Orden är inte neutrala etiketter som vi kan sätta godtyckligt på saker i verkligheten. Orden är sammanflätade med vad de betecknar och därmed kan vi inte helt och hållet särskilja deras form och innehåll.

Den mest kända svenska ordboken är Svenska akademiens ordbok som finns tillgänglig på nätet. Akademien ger även ut Svenska Akademiens ordlista över svenska språket.

En ordbok kan också vara en tvåspråkig bok som översätter ord mellan två språk utan att förklara ordens betydelse. Till exempel en svensk-tysk ordbok översätter från svenska till tyska (eller i båda riktningarna).

 

Källa: Wikipeida

BBQ

April 25th, 2013

Barbecue (även skrivet barbeque eller BBQ) är ett sätt att tillaga mat på. Till skillnad från grillning, som använder strålningsvärmen för att tillaga maten, så utnyttjar barbecuen indirekt värme för att under en längre tid med lägre värme anrätta kött, fågel och grönsaker.

 

Källa: Wikipedia

Insjö

April 25th, 2013

En insjö eller bara sjö (IPA: ɧøː eller ʂøː) är en vattensamling som inte är en del av havet och inte heller ett vattendrag. Någon allmänt accepterad undre gräns för en sjös storlek finns inte; i Sverige räknas vattensamlingar med en yta på minst en hektar (10 000 kvadratmeter) då man uppger att antalet sjöar är nära 96 000.

Sjöar med avlopp har sött vatten medan avloppslösa sjöar vanligtvis har saltvatten. Avloppet kan ibland vara underjordiskt. När det inte finns något avlopp, avgår vattnet genom avdunstning, varvid dess salter stannar kvar. Salthalten växlar inte bara i olika sjöar, utan även i skilda delar av samma sjö.

Sjöar kan karaktäriseras efter näringsförhållandena. De flitigast använda kategorierna är eutrof, mesotrof eller oligotrof.

Vattnet från sjöns yta avsvalnar när det blir kallare och blir tätare – tyngre och sjunker – till dess att det nått ett skikt av samma täthet och temperatur. Eftersom sötvatten når sin största densitet vid 3,98 °C är det vanligen temperaturen i de djupare insjöarnas bottenskikt. Under vintern kan de övre och kallare vattenskikten inte sjunka. Isbildningen sker därför på ytan – men kan i allmänhet inte tränga ned till bottnen av djupare sjöar.

 

Källa: Wikipedia

Västersjön

April 25th, 2013

Västersjön, en 460 hektar stor insjö i Ängelholms kommun i Skåne län. Ytan ligger 66,4 meter över havet. Sjön är grund, största djupet 12,6 meter finns i en bassäng nära norra stranden, cirka 1 kilometer från den östra stranden. Hela den östra delen har en slät botten utan variationer. Det inplanteras Gös i Västersjön.

Västersjön får sitt vatten från bäckarna som avvattnar åsen och mossarna kring sjön, främst Århultsbäcken som kommer uppifrån Djurholmamossen. Sjön är näringsfattig, men genom det måttliga djupet finns en relativt utbredd undervattensvegetation. Dominerande, och lätta att hitta, är strandpryl, styvt braxengräs och det trevliga notblomstret, som på sensommaren sticker upp sin notskrift över vattenytan. Det finns inte så mycket vass runt sjön, men både vit och gul näckros trivs. Sjön är känslig för försurande ämnen, och kalkning sker i Århultsbäcken.

Floran runt sjön är tämligen trivial och artfattig, med undantag för näset mot Rössjön (se nedan). En raritet kan man dock leta upp, nämligen hedfryle, underarten congesta av ängsfryle, Luzula multiflora. Den har vid inventeringen för Skånes flora under 1990-talet återfunnits i skogen några hundra meter sydväst om vägskälet i Äspenäs.

Västersjön avvattnas till Rössjön via ett delvis grävt flöde genom Tollsjöområdet. Våtmarken som finns här har en rik flora med flera orkidéarter, såsom den sällsynta korallroten, och ovanliga starrarter som sumpstarr och strängstarr.

Runt Västersjön finns en hel del bebyggelse, framför allt fritidshus men även fastboende, vid Ljungabolet, Äspenäs (Ängelholms kommun) och Nedre Århult. Ugglehults badplats ligger i sjöns nordvästra hörn. Hit flyttade Edvard Persson en stuga som använts vid inspelningen av filmen “Snapphanar”.

 

Källa: Wikipedia

Mississippifloden

April 24th, 2013

Mississippifloden (engelska: Mississippi River), ofta bara Mississippi, är den näst längsta floden i USA,[2] med sina 3 734 kilometer från källan i Itascasjön till mynningen ut i Mexikanska golfen. Namnet är algonkiskt och betyder “vattnets fader”. Längst är Missourifloden som förenas med Mississippifloden.

 

Källa: Wikipedia